ÅTRÄSK

Åträsk paradiset på jorden!



Åträsk är den äldsta omskrivna byn i markbygden. Den första antecknade personen hette Per Pålsson Finne. Det var 1651 när hans hustru begravdes, för övrigt samma år som de gifte sig.

Åträsk ligger drygt en mil nordväst om Lillpite, och är den första by man passerar när man svängt in på vägen mot Storsund. De flesta husen i byn ligger längs vägen, och omges av gröna fält och en hel del skog. Nedanför byn breder sjön Åträsket ut sig, där den idylliska omgivningen speglar sig i den blanka vattenytan.

Det är Lillpiteälvens vatten som fyller på sjön, och vid utloppet finns lämningar som visar att Åträsk är en by med rötter ända tillbaka till stenåldern.

- Det gjordes en utgrävning där 1966, och då hittade man stenåldersgravar, spetsar och brända ben. Och på holmen mitt i sjön har man hittat bävertänder, brända ben och kvartsavslag.

Denna artickel var skriven i PT 2007.

"Åträsk är paradiset på jorden" Piteå SOMMARIDYLL. På kartan ser Åträsk inte mycket ut för världen. Men på sätt och vis är det här den kanske snabbast växande byn i Piteå kommun. På 25 år har befolkningen mer än tjugodubblats, från två till närmare femtio invånare. Och då är alla fritidshusägare inte inräknade.

Nu är det inte lika många mellan 35-40 skulle jag tro.

Från en intervju av Astrid, i dag 90 år och byns äldsta invånare som fortfarande bor kvar.

- Jag har alltid sagt att Åträsk är paradiset på jorden. Härifrån vill jag inte flytta.

Astrid berättar att byn sjöd av liv på 1950-talet.

- Då hade vi en skola, tre affärer, post, kafé och så en dansbana. Dansbanan var nästan det bästa, säger hon och skrattar.

Dansbanan stod på den gård där jag är uppvuxen i Åträsk.

Tyvärr hann jag aldrig uppleva den glamorösa tiden när det dansades så fötterna blödde.

Här nedan ser ni mitt hemställe och den "stora" dansbanan.  Jag sulle tro att det här flygkortet var taget omkring 1954.

Nu är allt nedlagt, det började redan i mitten av 1950-talet med att skolan stängde. Byggnaden ägs numera av Åträsk bygdeförening, som gjort en omfattande upprustning av lokalerna och omvandlat det gamla skolhuset till en bygdegård.

En av sommarens höjdpunkter är Åträskdagen, då bofasta och fritidshusägare samlas vid bygdegården och äter palt och våfflor. Palten hjäps vi alla i byn åt att koka.

I bygdegården finns en glassbox med självbetjäning, ibland finns också läsk att köpa. Här finns också ett litet bibliotek med böcker som byborna samlat in. Och i källaren finns ett litet gym med två motionscyklar, roddmaskin och en anläggning för styrketräning.

Dom flesta som har fritidshus i Åträsk har också själva sina rötter i byn, exempelvis den tidigare EU-parlamentarikern Ewa Hedkvist Petersen. Jag själv är född och uppvuxen där och som sagt nu åter tillbaka i byn och tillbringar mycket tid där.

Där vi har stugan nu var Bergmans, dom hade affär i huset. Det som är ganska kul är att vi har fortfarande inte döpt det till något annat, vi kallar det Bergmans men tack och lov har vi inte någon affär.

Så här såg det ut omkring 1954 vårat Bergmans, då ser man ingången till affären från vägen.

I dag finns det inga affärer som ser ut så här. Utan reklam och massa skyltar.

Det är det större vita huset på andra sidan vägen. Lite till vänster om huset ser man bagarstugan där min mamma bakade i flera år.

Här kommer lite fler bilder från Åträsk.

Den gamla bron som ska restaureras.

Jaa vackert är det.