Äntligen...Äntligen....
Tänk så vackert allt blir med lite sol...
Har varit inne hela veckan och varit sjuk. Kommer inte ihåg sist jag hade så enormt mycket värk.
Förkylning, blåst, regn och naturligtvis att jag har gjort saker som jag vet att jag egentligen inte orkar med....
Det lär mig....
Men en sådan här dag med sol, ja då ser man som slutet på den långa tunga vägen.
I vanliga fall brukar jag vara på stugan den här tiden på torsdag...just den torsdag när gubben kommer hem.....Men inte i dag...orkar helt enkelt inta bära eller lyfta en enda pinal.
Jag ser ut...
Just det....som en skräcködla...med rinnande ögon och en hy som är så blek att man kan tro att man är uppstigen från de döda.....
Funderar?....konstigt vad man känner sig tom när man är sjuk...Det finns ingen inspiration....inget logiskt tänkande egentligen...man bara är....
Monsterdammsugaren har i alla fall kommit fram i dag....
Den enda som tycker om den är Alice..Hon springer som en dåre och hoppar kring denna otrevliga maskin, så när man äntligen stänger av, hänger hennes tunga ner på golvet och det piper som om hon ska få ett astma anfall...
Kan inte för mitt liv förstå varför hon tycker om detta oljud så mycket...
Om det inte vore för att dom andra hundarna avskyr just denna mojäng skulle man kunna tro att dessa hundar har ett jäkla tråkigt liv som blir så glad i denna sak. Men tack och lov så hatar som sagt dom andra den....
Men det är klart denna vecka har dom inte haft det så roligt...när matte bara har gått och hasat tofflorna....
Råttorna slåss i skafferiet....I går kom Jenny och Daniel med middag till mig :) och i kväll skulle gubben köpa hem någon sån där skräpmat så jag skulle slippa laga någonting....
Elin hon kom hem och höll mig sällskap häromdagen. Med sig hade hon en kruka full av liljor....
Tänk vilken tur att man har sina nära och kära....Önskar bara att man kunde göra mer för dom....Att man inte alltid är som en skräpkärring.....
Nåja.....
Kommer dag kommer råd.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar