♥ Vad är respekt....



Respekt: kärlek och fruktan på samma gång

I Svenska Akademins Ordbok kan man läsa att ordet respekt har sitt ursprung i två latinska ord, re- som står för åter eller tillbaka, och specere som kommer från speja, spå. En återblick. Man ska kunna se sig själv i backspegeln, hur man själv är, för att kunna visa andra respekt. Det handlar också om att bli sedd. Blir man inte sedd blir man kränkt, som härstammar från tyskans krank som betyder sjuk. I Bonniers skolordbok säger man att respekt betyder aktning, vördnad men också på gränsen till fruktan.

Ja det där var verkligen ett svårt ord.

Kan nog tolkas lite som man själv vill.

För mig står ordet respekt för att andra inte alltid tycker som jag....

Men att jag måste respektera det... alltså förstå....

Om jag inte gör det, måste jag kliva åt sidan.

Ju mer man försöker förstå andra ju mer respekt får man.

Man måste inte alltid tycka om en annans tänkande eller handlingar.

Däremot måste jag förstå och "respektera" att alla inte är som mig.

Om man verkligen tänker på det, är detta ord väldigt stort.

Respekt kan även knytas till kärlek.

Om jag inte kan respektera någon annans tänkande utan att gorma och skrika och bete mig som en besatt....Ja då vet jag inte vad kärlek är heller. Det är i alla fall min tro.

Vad betyder respekt för dig....

Vad betyder en annan människas tankar och tro för att just du ska kunna respektera dom.

Vissa människor kräver respekt.

Då kom ordet helt plötsligt att betyda någonting annat. Där tycker jag att ordet kunde sättas ihop med narcisstic...Där handlar det bara om jaget....Jag, jag, jag......

Respekt är någonting man förtjänar, ingenting man kräver.

Ja herre gud....2012 och många kan fortfarande inte förstå att alla är faktiskt inte som jag själv. Vi är inte stöpta i samma mått, vi har inte fått samma tankar och tro.

Och är det då så att vi verkligen inte kan förstå.....Ja men kliv då åt sidan.....

Där respekt och förståelsen finns....Där finns kärleken.....

Själv är jag som sagt konflikträdd....Jag kliver åt sidan vilket jag

har fått höra är fegt.....

Men hellre det än skrika och gapa och bete mig som en vettvilling för att jag inte får som jag vill. Är det något jag tycker är verkligt omoget är det att bete sig som en fjortonåring i värsta puberteten.....

Som avslutning, var den du är...respektera andra så får du den respekt som vissa så skoningslöst söker efter.....Men gör det på rätt sätt....

Gör det med förståelse och just en gnutta kärlek.....

Jag är så glad att jag kan respektera och älska mina nära och kära.
Jag får så mycket kärlek och respekt av mina nära och kära.

Önskar verkligen att alla kunde ha det så.....