Äntligen, äntligen blev det kanonhärligt ute, tänk att en sån här dag kan få en att må så bra.
Nu är det helg och man har helgstädat.
Ätit kanonlunch med gubben och lella, saltströmming och potatis så nu är magen mätt, rund och belåten ;)
Jag har till och med kommit mig in till stan för att hämta mitt glas som hade kommit.
Man kan inte påstå att det är lätt glas. Var då ett stort serveringsfat och två Mine Coupe som jag fick i en papperspåse. Jag hann inte utanför dörrarna i småstaden så gick naturligtvis handtagen söner och påsen hamnade med ett brak i stenbeläggningen.
Det var dom glasen tänkte jag, men ta mig tusan dom höll och det var ju en himla tur :)
Annars då.....Jo....
Annars då.....Jo....
Nyss kom lella förbi, hon och jocke som var ute på en härlig ridtur, det är klart dom måste passa på när det är sånt här kanonväder.
Lilla gubben tog en av hundarna och gick och la sig för att vila middag. Det är så tyst och lugnt här att man kan höra en knappnål falla....Kan därför sitta i lugn och ro och skriva ett par rader.
Fick för någon dag sedan ett brev om att jag var kallad på en bouppteckning.....Som tur är stod det att man inte behövde vara närvarande. Det handlade om en "ingift moster" som jag inte har träffat på 100 år...nä men säkert inte sedan jag var kanske 6-7, så då kan ni ju räkna ut att det var ett bra tag sedan. Nog kanske jag har sprungit på henne någon gång men jag skulle ändå inte ha känt igen henne, ingen har som pratat om henne heller, vad jag då vet.
Känns riktigt hemskt, veta att hon ingen hade att testamentera sina saker till, inga barn, allt hon har gnetat ihop ska kanske fara både hit och dit. Nä kunde jag inte hälsa på henne när hon levde, inte ska jag vara på någon bouppteckning då heller....
Ursch riktigt obehagligt.....Hade som glömt det där tills min syster frågade om jag hade fått något brev, och hon sa likadant, inte skulle hon heller gå.......
Det finns många livsöden här i världen, många ensamna själar....
Man vet inte hur bra man har det....
Min syster berättade även att en gammal tant som bodde hemma i Åträsk när jag var liten...
"hon var redan då gammal i mina ögon" fyller 100 år i mars och då skulle det firas födelsedag!
Helt otroligt, bor själv och har varit ensammen i många, många år....inte hon heller har några barn men hon har ändå en massa nära och kära som kikar till henne titt som tätt.
Och jag kommer ihåg henne som en söt liten tant, så jag förstår att hon har många som bryr sig om henne :))
Nog om det...Undrar när gubben har haft sin vila klar.....
Fastän jag helgstädade i går så måste ju ändå snabeldraken fram ett varv, det måste han varje dag för allt katthår. Känner att jag inte kan dra igång det monstret medan han sover, men sen när han vaknar blir det en snurr med den......Sen, sen.....är det bara att slappa....."För mej" ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar