♥ Lilla lördag......

Det är just det man brukar kalla onsdagen.....

I dag måste jag iväg och hämta ut lite pengar. Tänka sig i dessa korttider har man aldrig kontanter hemma....man borde skärpa sig och se till att det alltid finns om det skulle komma på något.

Brukar faktiskt ha en liten summa, men så fort den tar slut glömmer jag att tanka på. Nu skulle jag betala till ett telegram och hade inte ens det hemma.

Vi är några här på kvarteret som ska skicka telegram till vår fd granne. Hennes begravning är på fredag..

Tänker ofta på dom anhöriga. Vilken jobbig tid dom måste ha. När allt går så där fort kommer man i chock och känner sig lurad på något sätt.

Brukar tänka på min mamma när något sådant här händer.

Hennes berättelser om när min bror omkom.

Endast åtta år var han, påkörd av en timmerbil.

Många gånger hörde man om mammas tankar.....

-tänk om hon bara.....ja en massa förberåelser hon bar på.

Så många gånger man blev intutad att man skulle vara rädd om varandra, att man skulle finnas där för varandra, för man visste inte hur länge man hade den förmånen.

Jag skulle tro att det är mycket därför som man är så nära sin familj. Att man verkligen värnar om varandras bästa och att man respekterar varandra som man är.

Jag har ingen rätt att döma mina barn för hur dom beslutar att sina liv ska se ut, jag ska bara vara glad att jag får ta del av det och njuta av det, förhoppningsvis så länge jag lever.

Man brukar säga att man har sina "barn till låns".

Vi uppfostrar våra älsklingar för att lära dem stå på egna ben tills den dagen det är dags att flyga ur boet och sedan får man släppa.
Att finnas där och stötta och vara deras mamma kan man vara ändå.
Att lägga sig i och tro att man är bättre vetande är det mest idiotiska man kan göra.

När barnen skaffar respektive så bildar de en ny familj och mamman blir inte längre den som ska stå först, detta måste man som förälder vara förberedd på.

Lycka är inte färdiggjort, det kommer från dina egna handlingar.

Det är ett saningens ord av Dalai Lama.

Det är alltid tungt att tappa sina nära och kära, men det värsta man nog kan drabbas av är just att tappa ett barn.

Min mammas tankar och berättelser gör att jag verkligen har möjligheten att älska mina barn villkorslöst. Att jag kan finnas där för dom, fastän jag inte har samma uppfattningar, fastän jag kanske inte tar samma beslut som dom, fastän saker gör ont ibland, fastän jag kanske inte tycker att dom alltid förstår mig!

Jag är bara lycklig att dom tillåter mig att vara en del av deras liv.

Och det är det som mamma, jag vill och måste respektera.

Jag har vid ett tillfälle klivit åt sidan för att en annan mamma skulle få känna sig delaktig av mitt barn och även åt sitt eget, men det kommer jag aldrig, aldrig mer att göra.

Nej njut av den tid ni har tillsammans, älska, respektera och ha roligt tillsammans, man vet aldrig hur länge man har den möjligheten.

Man kan aldrig äga en annan människa, man ska vara lycklig om man får vara en del av deras liv.