Tänk att det orkar snöa fastän det är så pass kallt.
Tur att man har gullefarfar "gårdstomten" som skottar och håller så fint här på gården.
Det är så mycket jag skulle vilja skriva och berätta för er mina läsare och jag ska säga att det verkligen kliar i fingrarna att göra det.
I morse delgavs jag någonting som verkligen bekräftar att det finns "konstiga" människor bland oss.
Ni vet den där obehagliga filmen farliga förbindelser.
Ja men den framstår ju som rena dockhussagan i jämförelse med det här.
Tänk att vissa har sådana här människor kringom sig och måste leva med det.
Ja det är så hemskt.
Nu har man börjat höra från fler och fler håll hur hemska dom är. Om jag ska berätta allt jag hört får jag hålla på att skriva halva dagen så det ska ni verkligen inte straffas med. Sen så ska man ju naturligtvis inte bara tro vad andra säger utan att ha hört den andra parten. Det enda man kan tro på och som man vet är sant är det man själv har sett eller läst som denna person har skrivit.
Samt riktiga vänner, nära och kära, när man ser hur dom lider och som aldrig annars skulle prata ett enda ont ord om andra.
Det som är så synd är att det alltid finns någon normal, helt normal person som har samöre med dom här och drabbas....fastän det inte är personer av sitt eget kött och blod så lider man ju med dom, massor!!!
Som läget är nu, står vi och har stått bakom dom drabbade hela, hela tiden och det kommer vi alltid att göra. Vi får väl se om vi hittar någon kokt hund någon dag som straff för det?
Jag tror inte på det här ont mot ont, det tjänar inte någonting till för sådana här människor dom förstår inte bättre. Det är ungefär som om man skulle straffa någon som är förståndshandikappad.
Man får det man förtjänar och det kommer även dom här att få.
En av dom har då redan fått sitt, stött bort det käraste man kan ha.
Egentligen så är det ganska patetiskt att man överhuvud taget skriver om det här. Men bloggen är som en tryckventil av något slag. Orättvisor är någonting man reagerar starkt på, man önskar att inte det skulle finnas.
Däremot så vet jag, jag kommer inte springa omkring och juga ihop en massa saker om dessa personer, som det dom gör....Jug på bara, till slut kommer sanningen ifatt och då blir det ännu svårare att vara i era kläder.
Man kan vid sådana här berättelser hålla sig till sanningen och ändå framstår den som något mardrömslikt. Nä ljuga det det kommer man sig inte långt med. Å jag vill ju som komma till himlen en dag, så jag avstår från det, kanske, kanske man har en changs att komma sig över tröskeln där uppe ;)
ja om man ska vara klockren kommer man sig inte långt i trappan ens ;)
Men vi får väl se när vi dör, finns det ett helvete så är risken stor att dom hamnar där om dom inte får hjälp i tid....
För både narcissism och psykopat står stämplat i pannan på dom.
Nja psykopat är ett tillstånd som är väldigt svårt att diagnosistera så pass mycket psykologi har jag läst, men helt klart narcissistiska, alla andra gör bara fel, att dom gör fel, ja det existerar bara inte i deras vildaste fantasi.
Man kan inte göra någonting åt sådana här människor, för dom behöver professionell hjälp, det enda man kan göra är att stötta dom som drabbas av sådana här personer, saker som egentligen ingen människa skulle behöva utstå i sitt liv.
Livet är kort och visst kan man ibland tycka att man ska lägga allt som gör att man mår dåligt åt sidan och bara ha ett bra liv, men funkar det där i verkligheten, nä det gör det inte. Om man skulle göra så skulle man inte kunna trösta vänner som man vet far illa, som man gråter med, det gör ont, även för oss som inte behöver ha ett dugg med sådana här människor att göra över huvud taget. Det gör ont att veta att någon människa ska behöva stå ut med alla orättvisor.
Ont mot ont ja, naturligtvis är det lite ont att jag över huvud taget skriver om detta men tryckventilen håller på att sprängas i luften av allt man har hört.
Om allt är sant eller inte kan man ju inte veta i och med att det är så många som yttrar sig.
Alltihopa är då en fruktansvärd tragedi.
Orsakad av s.k vuxna människor...
Tänk....det är ofta dom tystlåtna, försiktiga, snälla människorna som drabbas av sådana här "konstiga" människor, dom vågar inte stå på sig och sätta ner foten. Nä dom ska trampas på fastän dom inte har gjort något fel.
Enda felet är att dom har valt att stå på egna ben och ta egna beslut.
Ska man straffas för det?
Jag tycker man ska försöka lägga sådant här bakom sig, inte gå och tänka på det hela tiden, klart dom drabbade drabbas ju av det i princip dagligen, men sådana som jag, jag ska finnas där när dom behöver mig, ja alltid annars också för den delen, men att det här inte ältas dagligen för det mår ingen människa bra av.
Nä....Kämpa på och gå vidare...
Det finns så mycket vackert där ute man kan fokusera sig på.
Sup in dom goda stunderna, det är det som gör att man orkar gå vidare i livet.
Och jag ska fortsätta hoppas och be att allt kommer att lösa sig för er och för alla drabbade.
(Inte för att jag vet om han där uppe lyssnar på mig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar